Uppgång & fall

Jag tänkte i det här blogginlägget beröra artister som tycks ha vunnit allt, och svårigheten hos dem att behålla någon sorts integritet och konstnärlig skapandekänsla efter att detta har inträffat. Ta Eskilstunabandet Kent som inledande exempel. Under ett par år på nittiotalet (1995-1999) spottar man ur sig fyra helt fantastiska skivor. Debutplattan lät klassiskt  indie (kent…